Delandets kultur

Det är alltid bra med perspektiv. Så här en vecka efter Sweden Social Web Camp klarnar perspektiven både tack vare att sömnen återinträtt som ett naturligt inslag och den klassiska lägerförkylningen lagt sig.

SSWC präglades till mångt och mycket av det ständigt pågående samtalet (hellre samtal än t.ex. sömn, till den grad att några i vårt UX-tält pratade i sömnen.. eller var det snark.. oh well). ”Konversation” eller ”delning” kanske är ännu bättre ord. För vi delade. Vi delade hela tiden. Vi delade med oss av varandra i samtalet, i dansen och i skratten. Att lägret är ett ”social” web camp är en grundbult för just detta; det sociala är i sen essens att dela.

Den nätkultur vi är en del av har, långt bortom pirater, plockat upp delandets flagga och satt den på Internetberget. Och den verkar stanna där. Mycket av det jag och du gör på nätet är ”kolla här”-kultur. Vi delar länkar, videoklipp, texter och foton. Vi skickar vidare idéer. Så som vi egentligen alltid har gjort, långt innan world wide web. En idé är nämligen väldigt svår att behålla inom sig själv. Stannar den där har den svårt att leva. Svårt att grönska. Pratar jag med dig om min idé har jag delat med mig till dig av mina tankar. Och vad viktigare är; det stannar inte där. Det vi delat skapar nytt liv, nya tankar, hos dig – och andras tankar gödslar den idé som redan börjat gro hos mig. Så på det sättet är det ju inte så nytt det här med delandet. Det är bara att vi har plockat upp flaggan, och satt den på berget.

@jocke, @kalexanderson och @grafstrom tog en praktisk approach på delandet med sin session om Creative Commons på stenhällen under flaggstången. Creative Commons är ett underbart initiativ som jag fascinerats av under många år. En viktig poäng från deras session var just samtalet. Om någon satt licensen ”Non Commercial” på sin bild och du vill ha den till en liten annons – ta steget och fråga! Samtala. Om din skola känner sig hämmad av inte kunna använda visst copyrightskyddat material – lyft frågan om att leta efter CC-material. Samtala.

Många tekniska frågor om licenser dryftades fram och tillbaka (trots att @jocke försökte lyfta samtalet till en annan nivå). Och jag kan inte hjälpa att fundera över vad licensoron egentligen pekar på. Likt ett stort finger rakt in i oss. Rakt in i den delandets kultur vi försöker skapa. Flera av CCs licenser har nämligen med en klausul om att credd ska ges till upphovsmannen. Vi håller på nått sätt fast vid vissa sådana narcissistiska drag, trots att vi vill dela. Ska vi inte testa att dela utan att förvänta oss någonting tillbaka? Är inte det själva poängen med att dela? Att gödsla, att släppa ut och sprida. Oavsett vad som händer sen. Poängen ligger i akten, i delandet, i min attityd. Att jag delar med mig till dig är mitt eget steg – som om det sker utan motkrav förhoppningsvis säger något om den kultur jag vill skapa. Du får själv bestämma vad du gör med det du fått.

Därför gör akten att dela minst lika mycket med den som delar, som med den man delar till.

Jag ser fram emot ännu ett år med delandets kultur.
Top notch SSWC!

Mattias @mjagerskog