Krossade utsikter

Swe­den Social Web Camp bör­jar på det mest fan­tas­tiska sätt. Ju när­mare twit­ter­buss #4 (från Göteborg/Malmö) kom­mer Jär­na­vik, ju bättre blir väd­ret. Framme vid bryg­gan i vän­tan på Tjärö­bå­ten är det mer än en per­son som kla­gar över fel klädval.

Vår buss är först framme av de fyra twitt­rande bus­sarna och vi kom­mer där­för också före UX-tältet — som befin­ner sig på en av de andra — till Tjärö och tältplatsen.

Jag och @andreasbrandell, som snällt bju­der på en öl, vän­tar på res­ten av våra tält­kam­ra­ter och tan­ken på ett dopp i havet känns inte alls lika långt borta som det gjorde när man kol­lade vackertväder.se för Tjärö innan man gav sig iväg i morse.

Täl­tet kom­mer, och med det det trev­liga Antrop­gänget. Med gemen­samma ansträngingar sät­ter vi upp det och beger oss sedan ner till bryggan.

Som­ma­ren här­li­gaste dopp, defi­ni­tivt! Men direkt efteråt blir det mindre roligt. För då hän­der det här:

Jag lyc­kas givet­vis med konst­styc­ket att trampa på mina glas­ö­gon när jag kom­mer upp. Får spen­dera res­ten av SSWC i en sud­dig dimma. Det fun­kar, men det är defi­ni­tivt inte opti­malt. Kän­ner mig unge­fär lika han­di­kap­pad som en inter­net­nörd utan web­bac­cess.  Fast det var ju så SSWC “fun­ge­rade” förra året. Och det gick ju hur bra som helst: “Ingen sak­nar inter­net, för inter­net är här!”

Det här kom­mer att blir bra. Det är jag säker på. SSWC FTW!